Jag minns när jag fick barn och första gångerna var ifrån dem några dagar. Jag längtade så otroligt mycket efter dem! Och det var så härligt när man såg dem igen. Hur mycket man än älskar att umgås med sina barn är det nog nyttigt för både barn och föräldrar att få längta till varandra. Att få inse hur mycket man faktiskt saknar och uppskattar varandra. Men att aldrig mer få se sitt barn går inte med ord att beskriva. Även om sorgen känns lättare nu och jag lever ett gott liv finns saknaden alltid där. Ibland är det en känsla av att snart få träffa Ronja igen, hon har bara varit iväg väldigt länge. Det drömde jag ofta om i början. Men jag inser rent logiskt att det inte komme ske. Inte under min livstid iallafall.
Så det jag kan göra är att se till att leva tillfullo för de jag älskar och har hos mig, och för alltid ha med mig Ronja i mitt hjärta ❤️ För det kan ingen någonsin ta ifrån mig.