Vill dela med mig av en händelse igår. Vi åkte in till Rhodos stad för att gå lite i gamla stan och äta lite middag. Det var jag, min man, Albin (vår 6-åriga son), min mans vuxna barn, samt min mamma. Vi ville hitta en fotbollströja till Albin. Vi gick in i en avsides gränd och hittade en butik som sålde tröjor. Började prata med mannen i butiken. Han pekade på min man och sa ”grandpa pays” till Albin. ? Jag förklarade då att det var pappa och inte farfar (min man är 16 år äldre än mig). ”Ahh you lucky man!” sa han då. Han var två år äldre än min man och förklarade att han ville ha fler barn (han hade två) men att hans fru inte ville ha fler. Jag förklarade att de andra två också var min mans barn och att vi hade en dotter som bara blev sju år. Då blev han och hans fru väldigt rörda. De förklarade att deras förstfödde son endast blev 52 dagar gammal (det var 27 år sedan). De sa att vi aldrig kommer glömma våra barn men att de finns med oss hela tiden och att vi kommer att få träffa våra barn sedan. Tårarna började rinna på både mig och mannen och hans fru. Jag visade kort på Ronja och de visade på sina barn som nu var vuxna. De kramade om både mig, min man och Albin och önskade oss all lycka framöver. Det var ett så oväntat möte, så tragiskt men ändå så fint på nåt sätt! Och det var som att det var meningen att vi skulle gå till just den affären. ?
1 comment for “Ett oväntat möte”