Jag har märkt att efter Ronjas död har jag inte lika mycket lager av ”skal”. När jag får det för stressigt eller att det är mycket runt omkring som tar min energi så kommer det inpå mig och jag känner mig hudlös. Som att jag inte har någon motståndskraft. Det är inte något problem för mig att visa mig sårbar eller svag, men det tar på mina krafter och jag blir trött och irriterad. Det går helt enkelt ut över mitt mående och min omgivning.
Vid dessa tillfällen behöver jag dra mig tillbaka lite. Inte ifrån folk omkring mig, men från det som tar min energi. Det kan innebära att ta en ledig dag från jobbet, eller ta en promenad och sätta mig i solen och bara vara.
Vid dessa perioder kommer nästan alltid tankarna på Ronja. Då blir det ytterligare ett lager som skalas och energin sjunker än mer.
Som tur är vet jag att energi så småningom kommer att återgå. Jag får hitta saker som ger mer energi än det tar, och tillslut har jag motståndskraft igen för att klara motgångar eller annat som tar av min energi.
