I vanlig ordning firades Ronjas dag tillsammans med kompisarna vid graven och efterföljande fika. Mysigt som vanligt. Och en fin tradition att hålla i. Jag träffas hellre på födelsedagen än dödsdagen, då födelsedagen är något fint att fira. Det är så kul att se Molly med Ronjas kompisar med. Hon ser upp till dem och älskar att leka med dem, och de är så gulliga mot henne!
I år skulle varit sista året innan tonåring. Jag undrar hur Ronja hade varit, hade hon haft en tonårings humör? Hon kunde ju vara ganska envis, så inte helt omöjligt. Jag hade gjort vad som helst för att få höra någon smälla i dörrar eller skrika åt mig. Jag vet att det hade inte känts så då, om jag hade varit ovetandes av detta annorlunda liv. Och jag förstår de som har det tufft hemma med barn som börjar få humör, så det är inget jag förringar. Jag hade säkert tänkt samma sak. Och jag kan själv komma på mig med att tappa humöret här hemma, det är mänskligt.
Note to self: kom ihåg mina ord jag tänkte här när Albin och Molly blir tonåringar! Uppskatta dem även när humörsvängningar sätter in! Det kommer säkert inte bli lätt, men jag ska göra mitt bästa.
2 comments for “Ronja 12 år”