Kategori: Mina tankar

Facebookminnen

Ibland dyker de upp, små minnen från Facebook. Idag hade jag två sådana, bägge på Ronja. Det hugger till lite i hjärtat samtidigt som jag glädjs åt något hon gjorde. Små stunder man nästan hade glömt bort, som när man la upp dem inte kändes så viktiga just då men som betyder väldigt mycket nu. Det får en att tänkta…

3 månader!

Kan inte förstå att det redan gått tre månader sedan vår älskade Ronja lämnade oss! Det känns som igår samtidigt som det känns som evigheter sedan. Har inte varit ifrån henne mer än tre dygn tidigare! Så tre månader utan hennes närvaro, hennes kramar, hennes skratt är en evighet! En sådan saknad! Hade inte kunnat föreställa mig tidigare att vara…

Hur överlever man?

Många undrar hur man överlever att förlora ett barn. Det är en befogad fråga. Fast jag funderar över vad jag har för alternativ? Att dö? Det vill jag inte! Varken för min egen skull, eller för Albin, Magnus och alla mina nära och käras skull. Precis när det hände ställde jag mig själv frågan, vill jag avsluta mitt liv? Men även…

Efterliv

Har märkt att många som förlorat sitt barn kallar tiden efter för ”efterliv”. Jag kan förstå anledningen till det, livet blir ju aldrig sig likt mer. Men för mig känns det ordet inte helt rätt. För mig låter ”efterliv” snarare det liv Ronja lever nu. Eller vem vet, innan hon dog kanske hon levde ett ”förliv” och det hon lever…

Fantasi

Jag önskar så att jag hade Ronjas fantasi. Ronja älskade hundar, men varken jag eller Magnus vill ha hund. Men Ronja som var så djurkär ville ha hund så gärna att hon hittade på en låtsashund, Pelle. Den var med vart vi än gick, till och med när vi åkte till Tyskland och skulle på badland. Vi fick säga till…

Ronja, förlåt!

Jag vet att jag inte skall tänka ordet ”förlåt”. Jag är ju inte skyldig till det som hänt. Ändå är det så lätt att det ordet poppar upp i huvudet. Under hela Ronjas liv har jag sett till att hon inte ätit för stora bitar av maten eller haft för små leksaker, hållt henne i handen så fort vi varit…

Om bara…

Så många gånger jag tänkt ”Om bara…”. ”Om bara vi hade stannat kvar på sjukhuset på söndagen..” ”Om bara vi hade åkt in lite tidigare på måndagen..” ”Om bara Ronja hade haft ondare i magen så vi hade förstått allvaret..” ”Om bara…” Men vad hjälper det nu??! Ronja kommer inte tillbaka ändå! Ibland får jag för mig att jag kan…

Att vara stark

Har så blandade känslor när någon kallar mig stark i min sorg. Givetvis är det enbart positivt om någon säger det till mig, men samtidigt kommer det där lilla dåliga samvetet. Hur kan jag vara så stark och så glad emellanåt när min dotter har tagits ifrån mig?! Vet att jag måste få lov att känna mig stark och glad,…