3-årsdagen

Ytterligare ett år har gått. Och fortfarande så konstigt att tänka att det gått TRE HELA ÅR!!

Den här hösten har jag inte fallit lika djupt. Den har varit ganska intensiv. Jag började jobba igen och hade massa energi att köra igång efter föräldraledigheten. Sen skadade jag mig på innebandyn och jag var tillbaka på sjukskrivning igen. Tråkigt såklart, men finns inte så mycket att göra åt det. Jag är bara glad att jag inte fallit pga att jag suttit hemma.

Samtidigt som det givetvis är skönt att inte må allt för dåligt skulle jag velat ha en stund där jag bara får stanna upp, få ut min sorg som jag alltid bär med mig! Jag hade tänkt att ta ledigt idag och bara tillåta mig sakna min underbara Ronja. Men Molly har ögoninflammation så hon har varit hemma med mig. Det är givetvis mysigt, men jag tror jag hade behövt vara lite själv också. En dag där jag bara är Ronjas mamma! Ingen annans mamma, ingens fru, ingens kollega, BARA Ronjas mamma. Låta sorgen ta med mig en stund, tillåta mig att bara vara i den.

Det kanske låter konstigt, men idag när Molly först vägrade somna mitt på dagen, då blev jag ledsen för att jag inte fick tid att vara ledsen. Jag visste Albin skulle komma hem från skolan snart och kände tiden för mig själv sprang iväg. Tiden för bara mig och Ronja. Självklart är det härligt att livet kommer emellan. Men 364 dagar om året vabbar jag gärna, jobbar mer än gärna, sitter med Albins läxor, tvättar ja allt vad som hör livet till. Men en dag om året vill jag bara få vara mamman till mitt barn som jag inte fick följa genom hela livet!

Tillslut somnade min lilla Molly och Magnus var gullig och hämtade Albin och tog med honom till sitt jobb. Så då fick du min tid Ronja, älskade underbara unge!

På eftermiddagen åkte vi hela familjen till graven och tände ljus.

Molly matar Ronja med ostbågar

Klappa storasyster

  13 comments for “3-årsdagen

  1. Helen
    7 december, 2018 at 21:48

    Åh Linda ?

    • Linda Westlund
      7 december, 2018 at 22:53

      ?❤️

  2. Erika
    7 december, 2018 at 22:03

    ❤️❤️❤️

    • Linda Westlund
      7 december, 2018 at 22:53

      ❤️❤️

  3. Ellinor
    7 december, 2018 at 23:30

    Kram för timmarna du fick med Ronja ❤️ Jag tror de blir fler ju äldre barnen blir ❤️

    • Linda Westlund
      8 december, 2018 at 08:21

      ❤️❤️

  4. Mariann R
    8 december, 2018 at 00:00

    Finaste Linda, tror jag nästan kan känna din frustration! Som du själv beskriver; att en dag om året få vara odelat med Ronja. Tjejsnack. Prata med henne, vara nära henne, känna henne, prata med henne som om det vore idag, kanske föreställa dig henne idag. Vad vet jag? Men för detta måste man få vara ensam. Helt ensam. I såna stunder är det skönt. Och nödvändigt. Kram på dig! Vi ses på konsert i sommar!?❤️

    • Linda Westlund
      8 december, 2018 at 08:22

      Ja precis så ❤️
      Kram ? Vore mysigt! ?

  5. Sofia
    8 december, 2018 at 11:21

    Kram Linda❤

    • Linda Westlund
      8 december, 2018 at 21:44

      Kram ❤️

  6. Jenny Åhlander
    8 december, 2018 at 14:46

    Kloka, modiga, vackra Linda. Nästa årsdag hjälper vi dina vänner att säkra några timmar denna dag❤️Så Ronja och du får hänga ostört??

    • Linda Westlund
      8 december, 2018 at 21:45

      Fina du ❤️?

  7. Susanne Svärd
    9 december, 2018 at 11:49

    ❤️❤️❤️

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *