Monthly Archives: december 2017

2-årsdagen

Två år har gått sedan vår älskade Ronja försvann från oss! Två år!! Det är svårt att förstå.. Visst, det har hänt en hel del. Vi har varit på tre utlandssemestrar, jag har varit gravid i 9 månader och Molly är snart 7 månader. Så mycket har hänt men samtidigt är det så svårt att förstå att vi inte fått träffa Ronja på två år! Som förälder längtar man otroligt mycket efter sina barn om man skulle vara borta ett dygn eller så. Tänk er då att inte träffa era barn på två år! Saknaden gör så otroligt ont! Och vetskapen att ALDRIG mer få träffa sitt barn gör saknaden nästan outhärdlig. Men visst blir sorgen lättare att bära med tiden. Jag sjunker inte lika djupt.

Jag hade en svacka i höstas runt Ronjas födelsedag. Det var en tung period och jag tog ett samtal med min psykolog igen. Jag hade slutat gå hos henne, men kände att det var läge att gå igen. Det känns bra att kunna göra det vid behov.

Men senaste tiden har jag känt mig mycket piggare och starkare och det får jag ta tillvara på! Samla energi när jag kan!

Jag försöker inbilla mig att den här dagen, 7 december, är som vilken dag som helst. Vi saknar ju Ronja lika mycket alla dagar! Men det går inte att komma ifrån att just den här dagen är så laddad. Minnen som kommer tillbaka och tankar på allt som hände. Hur paniken steg inom mig i bilen på väg till sjukhuset, hur hjälplös man kände sig och hur världen rasade vid dödsbeskedet! Jag låter minnerna komma, de får svepa ner mig till botten en stund! Det gör fruktansvärt ont, men jag vet att jag bär, att jag är stark nog att resa mig och leva vidare igen. Jag har så otroligt mycket att vara tacksam över; mina fina barn, min man, min familj och mina underbara vänner! Alla gör att jag vill leva och inte bara överleva.

Idag var jag på jobbet en stund, vi hade möte för julfestplanering. Sedan somnade Molly på vägen hem, så jag la henne i sängen hemma och själv satte jag mig med en kaffe och en bulle och kollade på en film. På eftermiddagen åkte jag till Albins fritids där de hade glögg drop-in. Vi drack lite glögg och åt pepparkakor. Jag gick förbi Ronjas klassrum för jag ville se kortet på henne som alltid står där tillsammans med en nalle. Kompisarna sa att de hade tänt ljus för Ronja idag vid hennes foto.

C1AF3864-E1CD-484E-8196-84F3FF1F515B

Sedan åkte vi till graven och mötte upp Ronjas bästa kompisar och tände ljus och hon fick en fin ”ljustomte”.

76A4154A-D608-46C8-8092-A465449B8170

9BE733B4-A794-4C5C-9138-A072DB4816A7

FE2FA197-B9EC-4389-B1EB-2A7C3E9C4E41

5B0DC97C-CE6B-4B2A-9F53-A0FD3045E9C2

På kvällen lagade vi våfflor och myste med familjen.

Med saknad och sorg i hjärtat kommer den här dagen snart vara förbi, men jag tänker på de ljusa minnerna av Ronja och blickar mot julen och sedan vår resa vi ska göra i januari till Gran Canaria. Ronja finns med oss i tankarna!

A2255910-54AF-47B2-99C9-EB4EC57BCF7C

Tände ljus för Ronja vid halv två-tiden. Tiden då hon dog i min famn ?

FA60ADDF-C40D-4011-9925-6EC8938BD546

Jag och Molly myste i Ronjas rum en stund tillsammans med Ronjas favoritgosedjur

342F1B3A-6230-4B61-AAB0-4392909069D8


Ronja 9 år

Detta inlägg kommer lite sent, men 2 oktober för 9 år sedan föddes en alldeles underbar liten flicka! Det var kärlek vid första ögonkastet!

Jag frågade Albin om Ronja är 9 år nu eller om hon fortfarande bara är 7 år. Han tror att Ronja fortfarande fyller år som ängel och det vill jag tro oxå!

Den här dagen är så dubbelsidig! Att Ronja kom till världen var ju den allra bästa gåva vi kunde få. Men att hon inte får fylla år hos oss är så tragiskt och ofattbart. Hon som var så levnadsglad och fyllde varje stund med glädje och sitt underbara skratt.

Dagen innan födelsedagen (eftersom det var en söndag och lättare att ses) mötte vi upp Ronjas kompisar vid graven. Vi släppte upp ballonger med små hälsningar på och efteråt ville barnen leka ”burken”, som de brukar göra vid graven. Det är underbart att se hur fina vännerna är, som ger blommor och presenter, men som också kan leka och ha det kul tillsammans.

Efteråt åkte vi hem till oss på lite fika och lek. Det blev en fin dag för vår fina Ronja!

Precis som förra året var det några tunga dagar innan födelsedagen. Men också en fortsatt tung höst. Jag har känt mig lite starkare nu senaste veckorna och hoppas kunna vara det nu inför årsdagen imorgon!

IMG_7405

IMG_7406

IMG_7408

IMG_7411

IMG_7412

IMG_7418

IMG_7420

IMG_7425

IMG_7426

IMG_7427

IMG_7428

IMG_7429

IMG_7431

IMG_7432

IMG_7433

IMG_7435

IMG_7437

IMG_7438

IMG_7439

IMG_7443

IMG_7444

IMG_7445

Nya djur till samlingen 🙂 Minns inte deras namn, får kolla upp det (det står i boken i brevlådan)

IMG_7448

IMG_7449

Vi var vid graven och tände ett ljus på kvällen den 2 oktober också

Är det ditt första barn?

Så mysigt att vara mammaledig! Njuter av varje stund med lilla Molly. Stannar hemma och tar det lugnt de dagar jag behöver och träffar andra mammor på promenad eller fika när jag vill och orkar. Standardfrågan när man träffar andra mammor är: ”Är det ditt första barn?”. Svaret på det är givetvis ”nej, mitt tredje”. Följdfrågan blir nästan alltid ”hur gamla är dina andra barn?”. Då förklarar jag alltid att Molly har en storebror som är 7 år och en storasyster som skulle varit 9 år, men som gick bort för ungefär två år sedan. (Givetvis nämner jag mina bonusbarn också ?)

Några brukar säga då att det var tråkigt att höra och några ställer följdfrågor om vad som hände. Har man förlorat ett barn kanske en del tycker det är svårt och jobbigt med sådana här frågor. Men för mig känns det mer som att jag vill skrika ut att jag faktiskt har tre barn, att vi haft en underbar dotter till hos oss! Så, jag känner mig stolt att kunna säga att detta är mitt tredje barn. Jag tycker också det är fint av de som vågar fråga vad som hände. Jag respekterar såklart de som inte frågar, jag tror många gånger att man inte riktigt vet om det är ok att fråga eller inte. Och en del som förlorat någon kanske inte vill ha den frågan, men jag pratar gärna om Ronja och förklarar gärna vad som hänt. På det viset finns Ronja med oss än mer ❤️

IMG_7488RnQNU_0011