Har beställt hem Ronjas journalkopior från när vi var inne dagen innan hon dog samt dagen hon dog. Jag har läst obduktionsrapporten men inte journalen. Har inte riktigt tänkt på det innan. Men även om jag faktiskt vill läsa kommer det bli riktigt jobbig läsning.
Jag vet ju ungefär vad som skedde och vad de gjorde under återupplivningsförsök, men kommer säkert vara många detaljer som blir jobbiga att läsa om ❤️
Visst skulle jag kunna välja att inte läsa. Bara låta bilden vara som den är. Men av någon anledning vill jag ändå. Kanske för att söka än mer svar. Kanske för att få lite utlopp för känslor, som jag tycker jag inte hunnit ha tid för. Eller man har ju tid att känna, men då livet består av så mycket annat så stannar man aldrig upp och låter sig bara vara, känna allt man faktiskt känner.
Nu ska jag bara hitta ett bra tillfälle där jag kan läsa i lugn och ro.